Den finskspråkiga landsbygdsbefolkningens organ Maaseudun Tulevaisuus intervjuade i februari 2008 kommunikationsminister Suvi Lindén om glesbygdens dataöverföringsbehov. Lindén ansåg att det är onödigt med hypersnabba förbindelser på landsbygden. En förbindelse på en mega bör räcka för bastjänsterna. Trots att ministern efteråt ville rätta till uttalandet, ledde detta '1 mega bör räcka' ställningstagande till en uppsjö av protester. Vid slutet av mars hade MT emottagit 2000 elektroniska meningsyttringar av sina läsare.
Denna debattartikel publicerades den 20. mars 2008 i Hufvudstadsbladet, som också är ett viktigt forum för den svenskspråkiga dataöverförings- och telefonidebatten. Den svenskatalande befolkningen på kustområdena visar upp en stark medvetenhet för jämlikhetsfrågor, och tydligen inte minst när de berör I-samhällets tjänster.
Esbobon och 'datavetaren' Calle Lindquist har lyckats röra om i debatten om det finländska informationssamhället på ett sätt som bör väcka den intellektuellt inriktade publiken till insikt om situationens allvar (Hbl 26.2 och 10.3).
Undervisningsministeriet meddelade år 2000 i sina strategier att informationssamhället är ett medel för att skapa större rättvisa inför ojämnt fördelade samhällstjänster. Då var det en självklarhet att man skulle flytta ut till glesbygden norr om varggränsen i Kuhmo. Det tycktes vara bästa möjliga miljö för att sätta sig in i de aktuella problemen. Jag ville ge min insats som forskare och utvecklare av system för distansundervisning, främst inom musiken.
Men så fick vi en kommunikationsminister, Olli-Pekka Heinonen som svängde om på logiken. Han menade att utvecklingen styrs bäst av marknadskrafterna. Det var kanske välkommet för teledirektörerna, som såg sin chans till eftermjölkning av kopparnäten. Produkten heter ADSL.
För landsbygden var detta dock olyckligt. En sådan strategi kan ju inte ge utdelning i områden där det inte finns tillräcklig marknad. I stället för bättre jämlikhet inför samhällets tjänster blev det mindre jämlikhet inför datatjänsterna.
A i ADSL står för asymmetrisk datakommunikation. Mycket data in till oss och bara lite data ut till internet. Lämpar sig dåligt för symmetriska tjänster, så som videokonferens. Lämpar sig ännu sämre för serverbetonade tjänster, e-tidskrifter eller videoportaler.
Det är faktiskt detta som operatörerna (marknadskrafterna) hittills velat ha: Ett asymmetriskt konsumentsamhälle med få producenter och många passiva mottagare. Trådlös WiMAX är en symmetrisk teknologi, men här i Kajanaland säljs också denna konsumentprodukt i asymmetrisk tappning. Det är dessutom fel tänkt för WiMAX:en skulle vara en lösning på glesbygdens kommunikationsproblem. Men det går inte riktigt för sig att kommunicera genom att koppla samman två asymmetriska anslutningar.
Kommunikationsminister Suvi Lindén och Lindquist tycker att glesbygden skall nöja sig med trådlös dataöverföring. Operatörerna är återigen nöjda för nu skall landsbygdens kopparnätverk avvecklas. Lindquist skriver dock att det inte går att sända stora filer eller audiovisuella innehåll över trådlös förbindelse. Då duger de trådlösa nätverken inte för behoven i informationssamhällets glesbygd.
Asymmetri förhärskar tyvärr också i prissättning och i det offentliga stödet. Det är lika dyrt att beställa en dåligt fungerande trådlös smalbandsanslutning i vår glesbygd som en 100 Mbps anslutning i tätorten. I februari påpekade statsrevisorn att det offentliga stödet till Järvenpää stad är större än det sammanlagda stödet till kommunerna i Kajanaland och Lappland.
Lindén har trots allt detta meddelat att jämlikhetskriteriet skall beaktas vid främjandet av datakommunikation. Det vore trevligt att veta vad hon avser för just nu är den enda skönjbara jämlikheten den att glesbygden eventuellt behandlas jämnt lika dåligt överallt.
Den nuvarande datatekniska infrastrukturen stöder inte jämlikhet och jämn fördelning av levnadsstandarden i vårt land. Undrar när våra ledare kommer att inse att informationssamhällets klyvning redan är ett fullbordat faktum i dagens Finland. Att vi redan sjunkit djupt in i det som man på engelska kallar för digital divide, dvs. digital förfördelning.
Hur låter då Hungerlandets sång? Snälla minister Suvi Lindén och snälla kommissionär Viviane Reding: Var så vänliga och ge oss regional jämlikhet i informationssamhällets bästa anda. Vi behöver ett välfungerande stomnät med öppen tillgång till internet och informationssamhällets tjänster. Vi vill ge vår insats till landets utveckling genom att producera innehåll och tjänster – bara ni ser till att de kan förmedlas utan trånga flaskhalsar och oöverkomliga regulatoriska eller konkurrenshämmande hinder.
Det behövs nya perspektiv på framtiden, ett informationssamhälle som domineras av vetenskaplig insikt och välfungerande symmetrisk dataöverföring. Vi vill ha ett löfte om en framtid med jämlik tillgång till samhällets tjänster, oberoende av boplats.
– Philip Donner, Iivantiira